Skillnader och likheter mellan mossor och lavar

Det är på många olika sätt som mossor och lavar skiljer sig trots att de är slående lika varandra. Bägge kan växa på sten och har inget rotsystem och tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.

Mossa trivs på ställen med stora mängder väta och helst skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är mestadels gröna i färgen och suger upp vatten och näringsämnen med stöd av porer i sina bladliknande utskott med tanke på att de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor ha rotliknande utskott som förbinder växten tillsammans med underlaget.

Mossa växer i marker som är fattiga på näring, sura samt blöta, till exempel dåligt skötta trädgårdar. Mossa är under normala omständigheter – med bra dränering, önskvärt pH-värde och redigt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara att bli uttorkade under längre perioder, och då det återigen blir vått och fuktigt så kommer mossan att föröka samt sprida sig. Mossa trivs även att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel och skiffer, vilket medför att de kan börja växa på taket.

Det är viktigt att man håller efter sitt tak så att mossa inte ska börja växa på det då det leder till att fukt hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan sedan kommer, kan det leda till att takpannorna går sönder och man får fuktskador och mögel på vinden samt resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa samt väggmossa.

Lavar å andra sidan, växer helst på torra samt soliga ställen. De är en blandning av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att utgöra stomme samt beskydd åt algen samt att suga upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligtvis är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.

Lavar saknar stjälk, rotsystem och blad och suger upp vatten och näring ovanifrån och de är mycket känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att bestå totalt utan vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i diverse maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan dessutom florera ihop med örter och mossor. En del lavar växer på trädstammar och får då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det innebär en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då diverse syror som sakta löser upp stenen samt utsöndrar olika mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är ibland komplicerad, med tanke på att det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet skänker laven sitt namn och det är främst svampen som avgör på vilket sätt laven växer samt hur den ser ut.

Mossor och lavar är således ganska vitt skiljda, när man ser lite närmre på det! Vill man få undan mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.