Mögel i hus, hur det uppkommer

Mögel i hus

Mögel i hus är ett obehagligt fenomen. Tack och lov är det inte omöjligt att bli av med det. Husmögel angriper vanligtvis dåligt ventilerade utrymmen där det finns fukt. Fukt är nämligen avgörande för att mögel och annan mikrobiell påväxt så som bakterier ska växa till sig.

Man upptäcker mestadels möglet genom att man upplever en dålig lukt när man stiger innanför dörren. Denna stank kommer från lättflyktiga organiska gaser som svampen avger. Efter ett tag i miljön kommer man vänja sig och sluta känna lukten. Det är alltså inte varje gång lätt att känna mögeldoften i ett hus där man vistas väldigt mycket.

Den dåliga lukten kommer krypande ihop med karakteristiska mögelfläckar och eventuellt också fuktfläckar, eftersom dessa två fenomen gärna kommer efter varandra – fukt leder till mögel.

Mögel, oavsett ifall det är husmögel, svartmögel eller av någon annan typ, trivs i fuktig miljö där det får växa ostört. Sådana ställen är till exempel badrum, källare och vindar. Flera hus har drabbats av mögel på senare år. Det har sin grund i skilda förändringar som har skett sedan huset byggdes, för ofta rör det sig om hus som har några år på nacken.

Det kan vara att man har ersatt värmekällan från oljepanna och därmed gjort så att en del delar av huset inte värms upp lika kraftigt som tidigare, exempelvis källare. En annan orsak till den ökade förekomsten av mögel i hus är att flera hus inte var ordentligt isolerade när de byggdes – man eldade med olja eller liknande för värmen och att huset var isolerat gjorde att det blev en luftgenomströmning.

När man efteråt ska renovera det gamla, energislukande huset till att bli en aning mer klimatsmart väljer man att tilläggsisolera. Ofta utförs det så bra att det inte blir någon luftgenomströmning alls – vilket också är meningen när man isolerar. Men tillsammans med ändringen av uppvärmning och därmed hur varmt det är på skilda platser i huset medför så att det inte blir samma luftgenomströmning.

En försämrad luftgenomströmning ger en försämrad ventilation vilket gör så att fukten stannar kvar. Möglet kan växa till sig ostört. För den skull är det av stor vikt att man, när man upptäcker att huset har drabbats av husmögel, går igenom lufttillförsel och även dränering utanför huset om det rör sig om mögel i källaren alternativt i husgrunden. För att få en bättre dränering ska man avlägsna alla växter och all jord kring husknutarna och ersätta det med väldränerande material.

För att få bort husmögel ska man först undersöka hur stor del av huset som är drabbat. Man kan då ta assistans av en mögeltekniker som använder sig av en så kallad mögelhund, en tränad hund som känner igen och märker ut mögel.

Det ultimata sättet att fullständigt bli av med mögel och också de hälsovådliga mögelsporerna samt mykotoxinerna är att ta bort allt det angripna materialet och byta ut det. Om man har omfattande mögelskador, så att man inte alls kan bo i huset förrän sanering har genomförts kan man få statlig finansiell hjälp. Man ska då höra av sig till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i sin kommun som handlägger sådana ärenden.

Men mögel i hus kan alltså undvikas, om man renoverar och bygger på korrekt vis! Helst också skyddar med hjälp av Tvärstopp eller Fulstopp innan något händer.

Har din källare invarderats av mögel?

Det är någorlunda vanligt att mögel kan angripa källare. Det finns skilda orsaker till varför mögel tycks trivas i just källare, frånsett badrum och vindar. En vanlig anledning till varför mögel nu plötsligt angriper utrymmen och hus som förr varit skonade är att flera äldre hus har blivit renoverade utan att därefter skydda utsatta ytor med hjälp av Tvärstopp.

Att renovera ett äldre hus därför att få ner energiförbrukningen är både bra för miljön samt för plånboken, i det långa loppet. Många äldre hus värmdes förr upp med oljepanna, som vanligtvis stod i källaren och då gav upphov till extra värme i detta utrymme. Dessutom var dessa hus vanligtvis undermåligt isolerade, särskilt när det gällde källare samt husgrund, då speciellt ifall huset har krypgrund.

Denna kombination av uppvärmning och bristfällig isolering är dyr och inte speciellt klimatsmart, med tanke på all olja som förbrändes utan att energin faktiskt blir till någon nytta. Det finns likväl en poäng, även om den eventuellt snarare är en lyckosam biprodukt än själva grundidén.

Det är att i och med att huset är oisolerat och värms upp från en punkt bildas det ett naturligt luftflöde i huset, det ventilerar således relativt effektivt ut fukt som annars skulle stanna kvar i bland annat källaren och där förorsaka mögel och annan mikrobiell påväxt.

När man tilläggsisolerar dessa grunder är det enkelt att det blir för välgjort och för nära. Lägg därtill att man byter värmekälla till kanske fjärrvärme, så försvinner värmespillet i källaren. Kvar får man en fuktigare, odugligt ventilerad källare – en klockren grogrund åt mögel.

Mögel känner man igen på en karakteristiskt dålig lukt; det luktar unket samt gammalt även om det inte alltid växer på en synbar plats. Mögel växer gärna över organiskt material, alltså exempelvis allt från trä till mat. Det kan dock även växa på oorganiska material, så som kakel och betong om det är smutsigt, gärna belagt med jord och damm.

Mögel kan se ut på diverse vis, men typiskt är antingen svarta små prickar vid svartmögel alternativt en luddig massa som gärna är vit alternativt grå. Andra färger finns förstås, det beror helt på vilken sort möglet tillhör.

Ifall man har mögel i källaren kan det spridas också till bodelen. En del mögel producerar farliga mykotoxiner vilka kan ge diverse symptom om man vistas i samma miljö. Det kan vara allt från irriterade luftvägar till allvarliga sjukdomar. Man har även kommit fram till att mögel kan orsaka trötthet med tanke på att hosta samt andra symptom på irriterade luftvägar kan ge svårigheter att sova.

I källare är ett bra vis för mögelsanering att använda sig av foggingmetoden. Denna metod går ut på att man med hjälp av en särskild foggingapparat som hettar upp ett mögeldödande medel så att det bildas ånga. Denna ånga har lättare att ta sig ner i porösa material, så som betong, men är dessutom bra för att komma åt svårtillgängliga platser.

Foggingmetoden ska helst kombineras med avfuktning samt genomgång av ventilation och dränering av källaren. Detta för att möglet inte ska komma tillbaka. Mögel beror närapå jämt på att ett utrymme är för fuktigt och det gäller således att bli av inte endast med den synliga svampen utan även fukten. Gör man så kommer fukt och mögel i källaren inte återkomma.

Hur går mögelsanering till?

Innan och vid mögelsanering finns det en del saker att fundera på. Det förekommer diverse metoder vid sanering, beroende hur rejält angripet utrymmet, var det befinner sig samt vad det är för typ av mögel.

Mögel tycker om fukt och kan växa sig ganska raskt i ett fuktigt, dåligt ventilerat hus. Platser där det är vanligt med mögel är bland annat källare, badrum samt vindsutrymmen. Gemensamt för dessa tre skilda utrymmen är att de ofta är utsatta för fukt. Källare som blivit renoverade har vanligtvis blivit tilläggsisolerade en aning för bra, varpå den förra luftgenomströmningen som var en konsekvens av dålig isolering uteblir och fukten kan stanna.

I nyare hus är vindarna vanligtvis mindre och undermåligt ventilerade, vilket omedelbart blir en orsak till att fukten stannar. Badrum utsätts dagligen för fukt i och med att man duschar och badar. Mögel växer till bättre på organiskt material, men kan dessutom gro på oorganiskt material, så som kakel och betong, helst om det är belagt med smuts och jord.

Mögel ger ifrån sig mögelsporer, mykotoxiner och gaser. Det är gaserna som ger bristfällig lukt. Mögelsporer och mykotoxiner kan orsaka allergier och irriterade luftvägar, men dessutom allvarligare symptom. För den skull ska mögel inte accepteras i hus och byggnader där det förekommer människor.

Om man misstänker att man har mögel i huset kan man ta hjälp av en mögeltekniker med en så kallad mögelhund. Dessa hundar är specialtränade för att reagera på de gaser som mögel ger ifrån sig och man kan på så sätt ringa in var möglet växer samt hur utbrett mögelangreppet är.

Oavsett hur stort eller smått mögelangreppet är ska man alltid se över orsaken till varför möglet har kunnat gro. Ofta rör det sig om illa dränering samt ventilation och om man fixar det i samband med mögelsaneringen så får man ett hållbart skydd.

Mögelsanering går till på olika vis. Vid ett litet angrepp på en slät oorganisk yta så som kakel så fungerar det vanligtvis med att bruka rengöringsmedel och ättika. Kommer möglet åter kan man använda sig av klorin för att tillintetgöra svampen. Det är dock inte säkert att man får undan mögelfläckarna; svartmögel ger mindre svarta prickar vilka kan vara mycket svåra att få bort från fogar samt kakel.

Ifall man har mögel i svåråtkomliga utrymmen så som i inbyggda krypgrunder alternativt i porösa material kan fogging vara en bra idé. Fogging innebär att man med assistans av en särskild apparat värmer upp ett mögeldödande medel till förångning. Denna ånga tar sig lätt in i varje skrymsle och vrå samt kan ta sig in porösa material och där avdöda möglet.

Dessa två metoder eliminerar mögelsvampen men tar inte hand om de gaser, mykotoxiner samt sporer som möglet ger ifrån sig. För att bli av med dålig lukt kan man använda sig av fogging, men då med luktneutraliserande medel som värms upp.

Ifall man har stora mängder mögel är det ultimata sättet att helt enkelt avlägsna det skadade materialet och byta ut det med nytt och fräscht, som därpå behandlas med Fulstopp. Detta är ett kostsamt samt omständigt arbete, men det mest effektiva med tanke på att man får undan också svampsporer, mykotoxin samt illa lukt till följd av gaser.

Alltså finns det förhoppning om att bli av med mögel i hus samt byggnader, men man ska tänka till vilken procedur av mögelsanering som passar det aktuella angreppet och gärna kombinera det med avfuktning.

Ett hus som har blivit angripet av mögel kan vara i behov av mögeltvätt

Det finns diverse preparat som man kan använda vid mögeltvätt. Listan kan göras lång över olika mer eller mindre dyra medel. Vad är skillnaden mellan dem och är det kostsamma medlet varje gång det bästa?

Mögel ska man aldrig tolerera i sitt hus, då det kan bli farligt för de som bor där. Hur starkt mögel påverkar människor är annorlunda, bland annat är vanliga symptom vid mögelangrepp snuva, hosta, nysningar, upprepade infektioner, irriterad hud, eksem, huvudvärk, yrsel och onormal sömnighet. Ofta lider flera personer i huset på samma gång av liknande symptom.

För att mögel och annan mikrobiell påväxt ska tillväxa är det betydelsefullt att det finns en del gynnsamma faktorer. Den viktigaste är fukt. Ju fuktigare desto snabbare växer sig möglet stort. Andra viktiga komponenter är föda, vilket i stort sett innebär något organiskt och kan utgöra allt från träplankor till en halväten pizza.

För att svampar ska växa snabbt behöver det vara en bra temperatur, vilket för de flesta mögel är någonstans strax över normal rumstemperatur, det vill säga mellan 20-25 grader. Och så behöver möglet tid på sig att expandera. Ju bättre de tre övriga faktorerna – fukt, föda samt temperatur – är, desto kortare tid tar det för möglet att gro.

Man kan känna igen mögel på lite skilda vis, bland annat är det relativt vanligt att möglet ger ifrån sig en illa lukt, att det eventuellt växer delvis synligt och att man börjar få något alternativt några av ovan nämnda symptom. Det är inte jämt enkelt att härleda upprepade förkylningar till mögel, heller är det inte alla gånger lätt att uppfatta lukten av mögel, i synnerhet inte i ett utrymme där man vistas mycket, så som sitt hem.

Det är betydelsefullt att man tar reda på exakt hur stora delar av huset som har blivit angripet, vilka material det rör sig om och så vidare. Det har att göra med hur omfattande sanering huset måste genomgå. Ofta blir fasaden mögelangripen till följd av fukt, väder och vind. Det är viktigt att man håller huset fräscht, också på utsidan.

Att tvätta fasaden kan kort hjälpa ifall den har blivit angripen av mögel och alger. Mestadels kommer dock svamp och alger åter efter ett år eller så. Tyvärr spelar det ingen större roll vilket preparat man nyttjar. Tester visar att det fungerar lika bra med helt vanligt handdiskmedel som med dyra mögeltvättmedel.

En god sak att fundera på om man har fått mögelväxt på fasaden är att tvätta grundligt med valt rengöringsmedel, låta torka och därefter måla med en bra färg. Det verkar skydda huset långt mycket bättre än att enbart rengöra med hjälp av mögeltvätt och därpå inte måla om. Det är dock viktigt att man väljer en bra färg.

När man tittar på mögeltvättmedel bör man tänka sig för både en och två gånger – se till så att tvättmedlet är miljövänligt. Har man påväxt i sitt badrum, över kakel samt i kakelfogare, kan det vara lockande att använda sig av klorin. Det är inte bara dåligt för miljön, klorin fungerar inte särskilt bra som mögeldödande medel. Istället kan man använda en blandning av vatten och antingen bikarbonat eller vittvinsvinäger.

Det finns dock ett medel för mögeltvätt som slår det mesta och det är Fulstopp.

Hur blir man effektivt av med mögelsvamp?

Det första man brukar fundera på i förbindelse med mögelsvamp är dålig lukt och besvär. Det finns en rad skilda sorters mögelsvampar. Mögel kan avge mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som ofta uppfattas som illa lukt).

Mögel skapar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet transportera näringsämnen och vatten. Uppbyggnaden medför så att mögelsvampen kan svälla sig oerhört stor och kan även leta sig in i porösa material så som trä och betong. Det är alltså ofta enbart en liten del som syns.

Mögel som inte ger upphov till giftiga gaser används vid framställning av exempelvis ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer även penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Alltså är inte allt mögel alltid av ondo. Penicillium kan dock också ge allergi samt astma ifall det får växa till sig i ett hus.

En del grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, exempelvis Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad sjukdom speciellt för människor som har nedsatt immunförsvar och kan leda till döden.

Vanliga symotom som man kan utveckla ifall man vistas i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal matthet, mag- och tarmproblem med mera. Det är således ganska vaga symptom som inte ständigt för tankarna till mögel. Om man upplever symptom som ovan nämnda är en bra idé att höra med andra som bor eller vistas mycket i samma hus om de upplever snarlika saker.

Man ska aldrig tolerera att bo eller vistas (arbete, skola, förskola och så vidare) i en byggnad som är angripen av mögel. Det måste utföras mögelsanering. Man kan sanera på olika sätt, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.

Ifall mögelangreppet är smått och över oorganisk jämn yta, så som kakel i badrum, kan man tvätta med vinäger (vittvins-) alternativt bikarbonat utspätt i vatten för att döda möglet, hellre än att nyttja klorin, som onekligen fungerar på dessa ytor, mer är väldigt giftigt.

Om det rör sig om porösa material är risken för omvänd verkan påtaglig ifall man använder klorin med tanke på att det ofta är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och eliminera allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen så småningom blommar upp igen efter en sådan åtgärd och det enda man har åstadkommit är att hälla ut en aning gift.

Ett bättre val än Klorin är Tvärstopp. Det fotrsätter verka framåt i tiden.

Ifall möglet finns över mer porösa ytor, så som betong i exempelvis källare, är det gynnsammare att använda sig av foggingmetod eller fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging värms saneringsmedlet upp så att det förångas till små droppar. Dessa droppar kan sedan lättare tränga in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där tillintetgöra mögelsvamparna.

Är mögelsvampangreppet så svårt att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man ges ekonomiskt hjälp från staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det vanligtvis inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste ta bort allt det angripna materialet. Det är ett omständigt och kostsamt projekt, men också det enda som inte endast tar bort mögelsvampen utan också sporer samt mykotoxiner.

Mögel i badrum

Mögel i badrum är ett vanligt bekymmer. Det har att göra med att badrum är en av de absolut bästa platserna för mögel samt annan mikrobiell påväxt att leva och växa sig stora. I ett vanligt badrum förekommer det ofta gott om skrymslen och vrår, mellan fogarna, under badkaret, i duschens hörn. Listan kan bli lång.

Badrum är dessutom ofta varma och fuktiga, då de används just till att ta varma duschar samt bad. Mögel trivs mycket bra i en miljö där det finns fukt. Sist men inte minst finns det även gott om mat för möglet i ett typiskt badrum, nämligen gamla tvålrester och hudavlagringar som fastnat i de ovan nämnda skrymslena och vrårna.

Vanligtvis uppträder mögel till en början som en dålig lukt. Det luktar unket och motbjudande. Detta kan uppstå innan möglet rentav blir synligen ordentligt upptäckbart. Den dåliga lukten utgörs av lättflyktiga organiska gaser som mögelsvampen släpper ifrån sig.

Ifall en miljö är fuktig under en längre tid kommer möglet få lättare att växa. Det kan inträffa om man har ett dåligt ventilerat badrum och inte har för vana att öppna fönster och dörrar och vädra efter att man har tagit en dusch alternativt ett bad. Kondens och fukt blir då kvar och försvinner sakta.

Om man därutöver har små sprickor – de behöver inte ens vara synliga för blotta ögat – i badrummets kakel alternativt fogar så kan det leda till att fukt och mögel tar sig in innanför kaklet. Det behöver då inte synas det minsta lilla på väggen och man kan tvätta hur mycket man önskar, för när man väl tar undan kaklet kommer det vara en fullständig koloni mögel där innanför.

Hur ska man då få bukt på problemet med mögel? Det främsta man ska uträtta är att undersöka var möglet finns. Om man misstänker att man har fått mögel i sitt hus så kan man ta assistans av en mögeltekniker som har en tränad mögelhund. Denna hund är specialiserad på att reagera samt markera på lukt som kommer av mögel.

För att bli kvitt möglet och framför allt mögelsporer som kan vara direkt hälsovådliga så rekommenderas det att man avlägsnar allt befintligt angripet material och ersätter det. Det är då angeläget att man inte lämnar kvar byggmaterial där det blir fuktigt då det i sig minsann inte är helt sällan förekommande anledning till mögel.

Ifall man inte kan eller vill ta bort det angripna materialet kan det räcka med att man tvättar med mögeldödande medel. Är det inte mycket mögel, utan bara några svart prickar i fogarna kan man använda sig av tvättmedel, diskmedel eller något annat rengöringsmedel för att avlägsna möglet. Sedan tar man och torkar av kaklet med hjälp av ättika. Dessa metoder tar dock bara död på mögelsvampen, det tar inte bort de hälsofarliga sporerna. Ibland är även fläckarna väldigt svåra att få bort.

Oavsett om man har mycket eller lite mögel i sitt badrum när man upptäcker det är det viktigt att se över anledningarna samt undanröja risken för att få mögel återigen. Det bör finnas bra ventilation i badrummet. Det måste också vara fräscht och städas frekvent, i samtliga skrymslen och vrår så att möglet inte kan ges fäste igen. Man lägger på Tvärstopp eller Fulstopp som skyddar framåt i tiden. Det gäller alltså att hålla det fräscht samt torrt för att slippa mögel i badrum.

Mögel i krypgrund, hur man behandlar samt undviker det

Mögel i krypgrund drabbar ofta en krypgrund som har blivit inbyggd. Krypgrund är en metod att bygga fundament på en aning mer oåtkomlig mark, så som bergsgrund och gör det genomförbart att bygga ett hus utan att spränga i berget. Man kan kort säga att en krypgrund är att upprätta ett hus på bjälklag samt korta pålar som åstadkommer att det blir en luftgenomströmning under huset.

Flera har dock valt att bygga in sin krypgrund av diverse anledningar, en av de vanligare är därför att isolera huset underifrån, eftersom det bli onekligen kallare att ha en krypgrund och därmed högre uppvärmningskostnader än om man har en välisolerad grund, även med källare. Om det görs på korrekt sätt, i rätt miljö kommer det inte medföra några besvär.

Risken när man klär in en krypgrund är att det blir för tätt och därmed för bristfällig ventilation inuti grunden, samt att man missar att uträtta tillräckligt välbyggd dränering kring huset, varpå det kan komma ner fukt i krypgrunden. Fukt är den vanligaste orsaken till husmögel, svartmögel samt annan mikrobiell påväxt.

Mögel som växer i grunden kanske inte verkar så riskfyllt, men dels är det tätt förknippat med fukt och ofta fuktskador vilket kan ge sig på huset. Dels kan möglet faktiskt spridas genom porösa material upp i huset.

Mögel ger ifrån sig mögelsporer, mykotoxiner och lättflyktiga organiska gaser. De är de sistnämnda som leder till dålig lukt. Ett mögelangripet utrymme luktar ofta unket och gammalt. Sporerna samt mykotoxinet kan finnas kvar länge i ett hus och kan orsaka bland annat retning i luftvägarna och en rad andra symptom som alla beror på hur mottaglig personen är och vilket sorts mögel det rör sig om.

Mögel kan vara väldigt hälsovådligt, speciellt för personer som har nedsatt immunförsvar. Det finns studier som visar på att mögel kan framkalla trötthet till följd av dålig nattsömn som är ett resultat av irriterade luftvägar med mera. Har krypgrunden, samt huset blivit angripet av mögel är det således inget man endast ska låta vara.

Mögel försvinner inte av sig självt. Man tvingas ingripa för att dels få bort möglet, dels avstyra att få tillbaka det. Har man fått mögel i krypgrunden kan det vara svårt att riva upp det och byta ut det med nytt material; annars är den här metoden den absolut ultimata.

Ifall mögelangreppet har gått så långt att det inte är möjligt att bo kvar i huset innan det har skett en mögelsanering, så kan man ansöka om statlig finansiell bistånd för att renovera de mögelskadade delarna.

Har möglet ännu inte spridit sig från krypgrunden bör man se till att avfukta grunden, både passivt via lufttillförsel samt uppvärmning och aktivt med stöd av en avfuktare. Det finns en hel uppsjö olika avfuktare, beroende på avfuktningsmetod samt plats för användning.

Man kan även använda sig av en metod som kallas för fogging, i synnerhet ifall möglet har fått fäste i en inbyggd grund med dålig ventilation. Man tar då hjälp av den dåliga ventilationen för att få det mögeldödande medlet att stanna kvar i utrymmet. Fogging innebär nämligen att man hettar upp ett mögeldödande medel så att det blir till ånga. Denna ånga kommer sedan att kunna ta sig in på svårtillgängliga ställen och dödar då möglet.

Om man både torkar ut samt avlägsnar svampen så blir det svårare att få tillbaka mögel i sin krypgrund. Man skyddar också i åratal framåt med Tvärstopp alternativt Fulstopp, spruta på och låt torka.

Fukt och mögelskador

Mögelskador i huset hör tätt samman med fukt. Fukt är nämligen den främsta orsaken till inte enbart mögel utan skador i allmänhet i hus. Eftersom mögel vanligtvis beror på fukt är det alltså viktigt att man åtgärdar själva grundproblemet med fukten.

Fukt och mögel har i växande uträckning börjat drabba hus i Sverige och det är framför allt hus byggda på och efter sextiotalet som ligger i farozonen. Detta har sin grund i att massor hus är dåligt byggda alternativt har blivit renoverade och att man då har tilläggsisolerat. Det är betydelsefullt att fundera på när man ska renovera att man inte isolerar så bra så att ventilationen får stå tillbaka.

Ett hus som är dåligt ventilerat löper stor risk att drabbas av fukt och mögelskador. Bristfällig ventilation är dock inte den enda anledningen till fukt och mögel. Det kan röra sig om läckande ledningar och rör, översvämningar i källare eller nederbörd. Det är några sätt som i befintliga hus kan resultera i fruktade mögelangrepp.

När man bygger hus eller renoverar så är det viktigt att man inte lämnar byggnadsmaterial i exempelvis grunden eller på platser där de kan suga åt sig fukt och utgöra en grogrund för mögel och annan mikrobiell påväxt. Det är dessutom viktigt att byggnadskonstruktioner som kräver vatten, så som betong och cement, får torka noggrant innan man lägger över golvmattor.

Mögel är hälsovådligt och kan ge upphov till en rad skilda symptom så som sömnighet, snuva, hosta, huvudvärk, hudirritationer och så vidare. Det kan även bidra till allvarliga sjukdomar så som aspergillosis som kan vara livshotande för framförallt människor som har försvagat immunförsvar.

Mögel kan dessutom orsaka fula märken på bland annat väggar, golv samt tak. Exempelvis vissa svartmögel ge svarta prickar på kakel och kakelfogar. Dessa fläckar är väldigt svåra att ta bort även om de inte jämt förstör själva materialet.

Om man har den minsta misstanke om mögel så ska man analysera orsaken och spridningen. Mögel kan man misstänka om man är sjuk i förkylningar ofta, ifall man känner en dålig lukt i huset eller att det eventuellt finns mögel- och fuktfläckar i något utrymme. Vid en grundlig utredning kan man ta hjälp av mögeltekniker som använder mögelhund för att lokalisera upp var möglet finns.

Vid mindre angrepp på oorganiska ytor så som kakel i badrum kan man använda sig av en blandning av vatten och bikarbonat eller vinäger (dock inte bägge på samma gång) för att på ett miljövänligt sätt kunna döda av mögelsvampen. Att nyttja klorin är onödigt eftersom effekten inte är gynnsammare än med hjälp av ovan nämnd metod men miljöåverkan är betydligt större.

Vid kraftigare mögelangrepp kan man ta hjälp av avfuktare, luftrenare och/eller foggingmetod. Fogging innebär att man i en särskild apparat hettar upp mögelavdödande medel till kokpunkt varefter det ångas. Denna ånga kan leta sig in annars svåråtkomliga utrymmen och verka jämnt i ett rum. Nackdelen är att man inte kan vistas i rummet när foggingen sker, eftersom medlen man nyttjar även är farliga för människor.

Vid riktigt illa mögelangrepp, då man inte kan vistas i byggnaden förrän det har blivit åtgärdat kan man få statligt ekonomiskt stöd. I dessa fall ska man riva ut allt material med mögelskador och ersätta det för att helt få bort inte enbart svampen utan även mögelsporerna. Allt nytt material skyddas med Tvärstopp.

Hur man hanterar mögel i husvagn

Mögel i husvagn är ett besvär som kan förstöra semestern helt och hållet. Det är även en ganska vanlig företeelse. Husvagnar används i regel under en ganska kort period varje år, resten av året står de magasinerade. Det är när husvagnen står outnyttjad som risken för mögel samt annan mikrobiell påväxt är påtaglig. Därför bör samtliga husvagnar behandlas med Tvärstopp eller Fulstopp innan det blir påväxt.

Även om husvagnar är konstruerade för att befinna sig utomhus och stå emot vind samt regn är det en god idé att förvara den inne när man inte använder den. Detta för att motverka eventuella fukt och mögel och inte nöta husvagnen i onödan.

Man kan enkelt säga att mögel behöver fyra saker för att växa till. Den främsta är fukt, ju fuktigare, desto bättre för möglet. En annan betydande komponent är temperaturen vilken i regel ska vara mellan 0 och 40 grader, med den bästa tillväxttemperaturen på 20-25 grader celsius, nämligen strax över rumstemperatur.

Mögel behöver också näring oftast i form av organiskt material, men kan dessutom växa till på oorganiskt material så som kakel och betong om det är belagt med smuts. Den fjärde viktiga komponenten är tid. Ju gynnsammare levnadsförhållanden desto kortare tid ges möglet att växa sig omfattande och luddigt.

Mögel ger ifrån sig mögelgift (så kallade mykotoxiner), mögelsporer och lättflyktiga organiska gaser (som kallas MVOC – microbial volatile organic compound). Mykotoxinerna kan vara hälsovådliga samt leda till nästäppa, astma, hudirritation, extrem trötthet, huvudvärk, hosta men också mycket värre tillstånd vilka kan ha dödlig utgång (exempelvis aspergillosis).

Mögel kan föra med sig illa lukt. Det är de lättflyktiga gaserna – MVOC. Det är inte varje gång möglet luktar så starkt att en mänsklig näsa kan känna den. Man bör också vara medveten om att människans luktorgan trubbas av i närheten av en lukt, och efter 10-15 sekunder har man upphört uppleva lukten.

Om man har fått mögel i sin husvagn kan man använda sig av en luftrenare för att bli av med möglet. Detta sätt tar inte bort mykotoxiner och mögelsporer, men det håller möglet samt den dåliga lukten på avstånd. Det finns en uppsjö olika luftrenare och avfuktare, beroende på användningsområde.

Om husvagnen så rejält mögelangripen så att inte luftrenare alternativt avfuktare hjälper är det tyvärr nog dags att se sig om efter en annan semestermetod, eftersom det då är direkt farligt att vistas i husvagnen. Förhoppningsvis ska det inte hinna skrida så långt.

För att inte få mögel i sin husvagn kan man, bortsett från att magasinera den på ett torrt och välventilerat ställe, också utföra en del andra saker för att motverka både dålig lukt samt påväxt.

En bra sak är att ta ur samtliga löstagbara dynor och andra textilier och lagra dem inne. På så vis undviker man inte endast att fukt kan fästa i textilierna samt mögel tillväxa utan man förhindrar även att stora delar av interiören drabbas av instängd lukt, något som annars är vanligt, men ofarligt, i just husvagnar.

Det är även en god idé att göra rent husvagnen noga innan man ställer in den. Om man har husvagnen på en sådan plats att den likväl riskerar att bli fuktig inuti, kan man använda sig av en timer-inställd avfuktare. Det kan dessutom vara något att fundera på när man nyttjar husvagnen, eftersom det då ofta är flera personer som lever på en väldigt liten yta, vilket kan leda till illa lukt, fukt och i många led också mögel.

Det är några tips för att ta hand om och därmed undvika mögel i husvagn.

Skillnader och likheter mellan mossor och lavar

Det är på många olika sätt som mossor och lavar skiljer sig trots att de är slående lika varandra. Bägge kan växa på sten och har inget rotsystem och tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.

Mossa trivs på ställen med stora mängder väta och helst skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är mestadels gröna i färgen och suger upp vatten och näringsämnen med stöd av porer i sina bladliknande utskott med tanke på att de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor ha rotliknande utskott som förbinder växten tillsammans med underlaget.

Mossa växer i marker som är fattiga på näring, sura samt blöta, till exempel dåligt skötta trädgårdar. Mossa är under normala omständigheter – med bra dränering, önskvärt pH-värde och redigt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara att bli uttorkade under längre perioder, och då det återigen blir vått och fuktigt så kommer mossan att föröka samt sprida sig. Mossa trivs även att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel och skiffer, vilket medför att de kan börja växa på taket.

Det är viktigt att man håller efter sitt tak så att mossa inte ska börja växa på det då det leder till att fukt hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan sedan kommer, kan det leda till att takpannorna går sönder och man får fuktskador och mögel på vinden samt resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa samt väggmossa.

Lavar å andra sidan, växer helst på torra samt soliga ställen. De är en blandning av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att utgöra stomme samt beskydd åt algen samt att suga upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligtvis är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.

Lavar saknar stjälk, rotsystem och blad och suger upp vatten och näring ovanifrån och de är mycket känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att bestå totalt utan vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i diverse maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan dessutom florera ihop med örter och mossor. En del lavar växer på trädstammar och får då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det innebär en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då diverse syror som sakta löser upp stenen samt utsöndrar olika mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är ibland komplicerad, med tanke på att det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet skänker laven sitt namn och det är främst svampen som avgör på vilket sätt laven växer samt hur den ser ut.

Mossor och lavar är således ganska vitt skiljda, när man ser lite närmre på det! Vill man få undan mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.